Hur många elever stöttar du i snitt varje år i att välja inriktning på gymnasieskola?
Mellan 60-80 elever
Vilken bransch är det i intresse som ökas mest?
Jag har nu inte tillgång till tidigare års elevers val, så jag kan inte göra en jämförelse, men på Bergvretenskolan har alltid flest elever sökt till de högskoleförberedande programmen. Teknik är det program som flest elever sökt till i år, följt av samhällsprogrammet och ekonomiprogrammet. Det är dessa tre program som varit mest populära här sedan jag började som SYV.
Vilken bransch är det i intresse som minskat mest?
Jag har inte något jämförelsematerial, men program som få av våra sökande söker till är estetiska programmet, restaurang och livsmedel, barn och fritids samt vård och omsorg. Hantverksprogrammen, förutom stylist/frisör, är inte heller så populära.
Hur är intresset för hantverksyrken?
Till hantverksprogrammet söker man om man vill arbeta med finsnickeri, textil design, som florist, frisör eller övriga hantverk (keramiker, smed, sotare etc.) Intresset dit är väldigt lågt. Varje år är några tjejer intresserade av stylist/frisör, men få söker annat.
Vi har alla år haft ett par sökande till el, fordon, naturbruk och bygg.
Hur ser det ut just för byggsidan?
Antagningsstatistiken för Westerlundska Gymnasiet 2019:
32/32 platser fyllda på Bygg och anläggning. I år är den preliminära antagningen 20/32 för bygg.
Jag upplever att jag haft fler intresserade av bygg de gångna året, än i år, vilket antagningssiffrorna vittnar om. Av de som söker till bygg, vill fler gå husbyggnad än måleri. Övervägande del av de som söker är killar. Måleri är den inriktning tjejerna oftast väljer.
Varför tror du att det ser ut som det gör?
Vad det är som gör att man inte väljer bygg, kan jag specifikt inte svara på. Vi bor ju i en region där byggbranschen mår bra och där det behövs folk. Även lönerna är bra inom bygg, och man har bra möjligheter att klättra inom branschen. Som egenföretagare får man jobb här där vi bor, så det finns många fördelar.
Om jag själv spekulerar så tror jag det beror på ungdomskulturen idag. En stor del av våra elever lägger en stor del av sin tid på spel på PlayStation, Xbox, Nintendo och datorer. Man lockas av teknikens och programmeringens värld och vill gärna fortsätta en bana inom detta område som man kan. Jag ser ju att intresset för teknik ökat, och då speciellt information- och mediateknik och detta hänger samman med att man vill arbeta med spel- och apputveckling. Jag försöker trycka på att alla inte kommer kunna jobba inom en och samma bransch framöver, men intresset är för starkt för att eleverna skall kunna tänka sig arbeta med något annat.
Elever som har t.ex. en snickare, vvs-montör, elektriker, jordbrukare eller mekaniker i familjen eller bekantskapskretsen har lättare för att välja ett yrkesprogram. Detta hänger kanske samma med att de vet vad jobbet går ut på och troligen även har fått prova på olika yrkesspecifika arbetsuppgifter. Då vet man vad yrket innebär och kan även finna sina styrkor och intressen hos sig själv, inom och för yrket.
Detta är bara funderingar utifrån vad jag uppmärksammat och inga evidensbaserade svar.
Vilka fördomar eller farhågor hör du kring vår bransch?
Skolverket har sett en tendens att elever och vårdnadshavare 'ser ner på' yrkesprogrammen och att de högskoleförberedande programmen skulle vara mer prestigefyllda. De har gett ut en broschyr, som heter Gymnasiemytologin, där man lyfter fram 9 myter om gymnasievalet.
Myt 1. Gymnasievalet avgör din framtid.
Myt 2: Det är viktigt att hitta en skola där man passar in.
Myt 3: Välj ett högskoleförberedande program så håller du alla dörrar öppna.
Myt 4: Du ska inte kasta bort dina betyg på en yrkesutbildning.
Myt 5: På ett yrkesprogram får du ju ingen högskolebehörighet.
Myt 6: Efter gymnasiet är det svårt att få jobb.
Myt 7: Vill du jobba utomlands, ska du ju inte gå ett yrkesprogram.
Myt 8: Yrkesprogrammen passar för dem som inte vill plugga.
Myt 9: Lärlingsutbildningar är till för såna som inte klarar nån annan utbildning.
Så vi studie- och yrkesvägledare arbetar mycket med att höja yrkesprogrammen status, visa på att man får jobb efteråt samt informerar om att man kan plugga vidare även fast man går ett yrkesprogram.
Detta är så intressant!
För om vi tittar i det längre perspektivet så kommer ju allt bli mer digitalt samtidigt som vi blir fler som skall ha bostad.
Frågan är om de digitala hemma dvs 'smarta hem' blir vändpunkten? Att man då kan se samhällsnyttan fast ur ett tekniskt perspektiv?
Då är det ju extra viktigt att framförallt de stora bostadsbyggarna visar och paketerar yrket på rätt sätt.
Vad tror du skulle göra att intresset för byggsektorn skulle öka?
Att komma ut och synliggöra branschen eller att bjuda ut elever på studiebesök, är alltid det bästa. Får eleverna komma konkret i kontakt med yrkesfolk eller arbetsplatser, får de en klarhet i vad yrket innebär och då ökar även intresset hos eleverna.
Tack än en gång Åsa Lindström för in tid!
Vi har även en dialog med Karukh Meresene som sitter som arbetsmarknads- och tillväxtstrateg på Sollentuna kommun.
Där visar det sig att bilden ser likvärdig ut för yrkesinriktade gymnasieutbildningar:
Eleverna i Stockholms län söker främst till studieförberedande / teoretiska program och allt färre till yrkesprogram. Fördelningen är 78% respektive 22%.
Till byggprogrammet i Sollentuna (de har ett lärlingskoncept) är söktrycket bra. De har idag 27st elever fördelade på alla tre årskurser. De kan ta emot upp till 40 elever, men har tyvärr aldrig fyllt platserna.
Det är mellan 92- 95% som tar examen på byggprogrammet.
I år är det bara fyra elever i åk 3 och alla kommer att ta examen enligt skolan. Nästa når kommer det att bli 11 elever som tar examen.
Förhoppningsvis ökar intresset med tiden. – säger Karukh.
Frågan är nu bara hur vi kommer vidare? Hur säkerställer vi inflödet och kompetensförsörjningen i branschen?
Att byggsektorn är en stor del av navet i den svenska ekonomin och att man där får vara med och påverka framtiden måste komma ut. Att skapa ett intresse kring hur det svenska hemmet ser ut 2030-2040 och 2050. Vilken väg vill vi gå mot och även om vi blir mer och mer digitala kanske vi går helt åt andra hållet och blir mer självförsörjande och naturnära?
Mvh
Pernilla Aronsson, VD
Helpman Entreprenad AB
